Plats 7-5
Plats 7: Midnattsdopp i poolen
Stjärnhimlen var svartaste svart täckt av alla dessa myriader stjärnor man bara ser när det är riktigt mörkt. Cikadorna gnisslade nästan öronbedövande ur buskarna. Att glida ner i det 32-gradiga vattnet var en totalupplevelse, en floatingchock. Måste ha varit som någonslags urmoderlig livmoder. Man kände sin enorma litenhet under stjärnorna samtidigt som det varma vattnet var så behagligt att man kunnat sova i det natten igenom. En öl med Tomas, lite småprat eller bara sitta tyst nersjunken i vattnet och känna kontrasten mellan vattenvärmen och rymdens tomhet.
Plats 6: Middagarna i Beijing
Beijing var ju intressant och spännande som plats betraktad. Och det var en särskild känsla bara att sätta sin fot i Kina, vandra på dess gator, äta på dess hak. Det kändes så långt bort då, och trots att jag sedan kom mycket längre bort kändes ända Kina som det mest exotiska, mest annorlunda, mest långt bort i abstrakt mening. Men utan de båda kvällarna då jag var ute och åt med de otippat vänliga kineserna hade det inte varit samma sak. Nu blev jag en liiten aning mer hemma i landet och kom väl ut lite mer än jag gjort på egen hand. Så här i efterhand minns jag inte så mycket vad vi pratade om, men det var i alla fall mänskligt, och jag trodde inte att det var just i det landet man skulle bli bekant med några obekanta.
Plats 5: Ordförande Mao
Efter de rigorösa säkerhetskontrollerna - värre än på flygplatserna - varade åsynen av ordföranden under förbiflanerandet kanske bara i tjugo sekunder. Men det räckte för att ge en konkret känsla för historien som inga ting kan jämföras med. Även om ordföranden själv låg där så död som man kan vara, och kanske kommunismen är på utdöende också, så gav synen mer liv åt det förflutna än något annat under resan.
...
tbc
Stjärnhimlen var svartaste svart täckt av alla dessa myriader stjärnor man bara ser när det är riktigt mörkt. Cikadorna gnisslade nästan öronbedövande ur buskarna. Att glida ner i det 32-gradiga vattnet var en totalupplevelse, en floatingchock. Måste ha varit som någonslags urmoderlig livmoder. Man kände sin enorma litenhet under stjärnorna samtidigt som det varma vattnet var så behagligt att man kunnat sova i det natten igenom. En öl med Tomas, lite småprat eller bara sitta tyst nersjunken i vattnet och känna kontrasten mellan vattenvärmen och rymdens tomhet.
Plats 6: Middagarna i Beijing
Beijing var ju intressant och spännande som plats betraktad. Och det var en särskild känsla bara att sätta sin fot i Kina, vandra på dess gator, äta på dess hak. Det kändes så långt bort då, och trots att jag sedan kom mycket längre bort kändes ända Kina som det mest exotiska, mest annorlunda, mest långt bort i abstrakt mening. Men utan de båda kvällarna då jag var ute och åt med de otippat vänliga kineserna hade det inte varit samma sak. Nu blev jag en liiten aning mer hemma i landet och kom väl ut lite mer än jag gjort på egen hand. Så här i efterhand minns jag inte så mycket vad vi pratade om, men det var i alla fall mänskligt, och jag trodde inte att det var just i det landet man skulle bli bekant med några obekanta.
Plats 5: Ordförande Mao
Efter de rigorösa säkerhetskontrollerna - värre än på flygplatserna - varade åsynen av ordföranden under förbiflanerandet kanske bara i tjugo sekunder. Men det räckte för att ge en konkret känsla för historien som inga ting kan jämföras med. Även om ordföranden själv låg där så död som man kan vara, och kanske kommunismen är på utdöende också, så gav synen mer liv åt det förflutna än något annat under resan.
...
tbc
Kommentarer
Trackback
