I döda spindlars sällskap
Fredagkväll. Studenter och faculty har lämnat campus. Sitter kvar på tjänsterummet. Spelar ju inte så stor roll en fredagskväll när ändå ingen familj väntar hemma. Nu när jag kommit igång med undervisningen här måste arbetet från Linköping också göras. Jag har med med ett 120-tal papers från sprekarnas första examination som ska läsas, bedömas och kommenteras. Det brukar ta en fyra dar, ofta har jag åkt och gjort det i sommarstugan över en långhelg men nu får det bli här. Lite udda.
Tjänsterummet är ungefär hälften så stort som hemma men dubbelt så högt i tak. Bokstavligt alltså, bildligt vet jag ännu inte. Jag lånar det av någon som är tjänstledig och som bestrött varje tänkbar yta med böcker och papper. Jag får röja undan för att hitta en liten plats att pressa ner dator och papper på. Men jag behöver ju inte så mycket utrymme. Döda spindlar i fönstret efter sommaren ber jag en städare som kommer förbi sopa bort - han förstår visst inte engelska och jag inte honom men lite pekande och viftande på exkrementerna räcker.
"Döda spindlars sällskap" vore dock en dålig beskrivning på min pedagogiska gärning här. Det verkar vara ett synnerligen levande och mångfacetterat universitetsliv här. Hoppas min klass gillar vad kursen innehåller och förmår ta till sig innehållet. Fjorton uppgifter kvar att läsa i dagens hög av sprekuppgifter, då är hälften gjorda. Tur att mina svenska studenter inte heller är som döda spindlar utan skriver reflekterande och aktivt.
Tjänsterummet är ungefär hälften så stort som hemma men dubbelt så högt i tak. Bokstavligt alltså, bildligt vet jag ännu inte. Jag lånar det av någon som är tjänstledig och som bestrött varje tänkbar yta med böcker och papper. Jag får röja undan för att hitta en liten plats att pressa ner dator och papper på. Men jag behöver ju inte så mycket utrymme. Döda spindlar i fönstret efter sommaren ber jag en städare som kommer förbi sopa bort - han förstår visst inte engelska och jag inte honom men lite pekande och viftande på exkrementerna räcker.
"Döda spindlars sällskap" vore dock en dålig beskrivning på min pedagogiska gärning här. Det verkar vara ett synnerligen levande och mångfacetterat universitetsliv här. Hoppas min klass gillar vad kursen innehåller och förmår ta till sig innehållet. Fjorton uppgifter kvar att läsa i dagens hög av sprekuppgifter, då är hälften gjorda. Tur att mina svenska studenter inte heller är som döda spindlar utan skriver reflekterande och aktivt.
Kommentarer
Trackback
