Examination och utvärdering
Fördelen med examination är att eftersom kursen pågår hela terminen så kan man lättare ha flera sorters examination. Jag hade två papers under kursens gång, i vilka jag betonade tillämpning av kunskaperna. Det var en bra intention och jag tror att studenterna småningom uppfattade vad jag menar med 'förståelse'. Hälften av studenterna klarade det bra, den andra skrev rent deskriptivt, och fick då inte så bra betyg. På vissa kurser är nog annars 'midterms' i form av multiple-choice, vilket blir en ren faktakunskapskontroll enbart ägnad att tvinga fram studier under kursens gång.
Jag har viktat sluttentan till bara 40 % och de båda papers till 30 % var. Det tycker jag är en bättre fördelning än svenska inlämningsuppgifter som ofta värderas mycket mindre. En nackdel är att studenterna splittras på flera olika kurser och att sluttentan bara är två timmar, så några 'problem' av essätyp går knappast att ta med.
Betygssättningen är HELT annorlunda. Jag ska sätta betyg på en skala 0.0-4.0; i teorin finns alltså 41 betygssteg! Nu tillämpas det inte fullt ut. Jag fick information om att Economics median ligger på 3.1. Betyg under 2.0 innebär underkänt, att kursen helt enkelt inte räknas in, utan man får göra om den igen. Omtentor finns inte. Men om man presterar aldrig så lite i en klass brukar man kravla sig över 2.0. Jag misstänker starkt att några i min klass inte skulle få godkänt på en svensk tenta, men det ska mycket till om jag skulle sätta under 2.0 här. Det finns även ett större mått av godtycke i betygssättningen verkar det som. På marginalen väger man in närvaro, aktivitet i klassrummet osv. Jag tänker dock gå strikt på den sammanlagda poängen på alla examinationsuppgifter.
Jag är inte klar över vilket system som ger starkast incitament till att studera effektivt. Att det som i Sverige är normalt att inte blir godkänd om man inte förstått tillräckligt bra känns utifrån mina svenska värderingar riktigt. Å andra sidan finns det en oändlig möjlighet till att reparera det. I USA finns nog ett visst mått av betygsinflation. Och inga krav på tydliga mål i kursplaner, så det är oklart om betygen är relativa, målrelaterade eller vad de egentligen är.
Medan examinationen helt är upp till lärarens bedömning är däremot kursutvärderingen mycket formell. Jag har delat ut ett standardformulär med kryssfrågor. Detta samlades sedan in av en frivillig student och lämnades av honom till expeditionen för sammanställning. Det beror nog på att utvärderingen enligt min uppfattning i huvudsak är en lärarutvärdering. Det ska väl ligga till grund för lönen. 14 kryssfrågor handlar direkt om läraren som person (!), 11 om kursen och 8 om studenten. Att den görs vid sista undervisningstillfället betyder också att studenten inte hunnit få helhetsbilden klar eller kan väga in slutexaminationen i sin uppfattning om kursen.
Jag har viktat sluttentan till bara 40 % och de båda papers till 30 % var. Det tycker jag är en bättre fördelning än svenska inlämningsuppgifter som ofta värderas mycket mindre. En nackdel är att studenterna splittras på flera olika kurser och att sluttentan bara är två timmar, så några 'problem' av essätyp går knappast att ta med.
Betygssättningen är HELT annorlunda. Jag ska sätta betyg på en skala 0.0-4.0; i teorin finns alltså 41 betygssteg! Nu tillämpas det inte fullt ut. Jag fick information om att Economics median ligger på 3.1. Betyg under 2.0 innebär underkänt, att kursen helt enkelt inte räknas in, utan man får göra om den igen. Omtentor finns inte. Men om man presterar aldrig så lite i en klass brukar man kravla sig över 2.0. Jag misstänker starkt att några i min klass inte skulle få godkänt på en svensk tenta, men det ska mycket till om jag skulle sätta under 2.0 här. Det finns även ett större mått av godtycke i betygssättningen verkar det som. På marginalen väger man in närvaro, aktivitet i klassrummet osv. Jag tänker dock gå strikt på den sammanlagda poängen på alla examinationsuppgifter.
Jag är inte klar över vilket system som ger starkast incitament till att studera effektivt. Att det som i Sverige är normalt att inte blir godkänd om man inte förstått tillräckligt bra känns utifrån mina svenska värderingar riktigt. Å andra sidan finns det en oändlig möjlighet till att reparera det. I USA finns nog ett visst mått av betygsinflation. Och inga krav på tydliga mål i kursplaner, så det är oklart om betygen är relativa, målrelaterade eller vad de egentligen är.
Medan examinationen helt är upp till lärarens bedömning är däremot kursutvärderingen mycket formell. Jag har delat ut ett standardformulär med kryssfrågor. Detta samlades sedan in av en frivillig student och lämnades av honom till expeditionen för sammanställning. Det beror nog på att utvärderingen enligt min uppfattning i huvudsak är en lärarutvärdering. Det ska väl ligga till grund för lönen. 14 kryssfrågor handlar direkt om läraren som person (!), 11 om kursen och 8 om studenten. Att den görs vid sista undervisningstillfället betyder också att studenten inte hunnit få helhetsbilden klar eller kan väga in slutexaminationen i sin uppfattning om kursen.
Kommentarer
Trackback
