Jorden runt på 52 dagar

Växlande molnighet med enstaka eftermiddagsskurar och möjligen lokal åska. Precis som en typisk svensk sommardag. Eller hur? Ja, möjligen med det marginella undantaget att palmgrenarna hänger ner mot stranden som består av sand längs hela landets kust, faktiskt. Och så är vattnet närmare trettio än tjugofem. Och luften också. Ja, som sagt, bara ytterst marginella skillnader mot en typisk svensk sommardag! 

Jag förstår inte att jag redan varit här fyra dagar av åtta. Jag har ju egentligen inte gjort nånting. Men det är väl just det som är meningen med att vistas på en sådan plats: att man inte ska göra någonting, vegetera liksom. Ett amerikanskt äldre par som bor i en annan av lägenheterna ska stanna här en månad. Jag skulle nog inte stå ut, börja klättra på väggarna eller hitta på något projekt av något slag. Skriva låtar (fan, man har ju ingen lokal, jag menar gitarr), en bok, ta dykcert, vadsomhelst. Eller också är det just det man inte skulle, utan behöva så lång tid för att verkligen gå ner i varv. Ladda UR batterierna. 

Kanske är det därför det inte går att bestämma sig för om det här är bra eller inte. Fan, det känns ju som slöseri att vara på en söderhavsö på andra sidan jordklotet (från Skandinavien räknat, alltså, där kom det etnocentriska fram igen!) och troligen aldrig mera komma hit och så INTE GÖRA NÅGOT. Mer än skriva lite, läsa, sitta i solen eller skuggan, ta en timmes promenad i strandbrynet, bada och hålla sig vid liv med mat och kaffe. Jag får lite dåligt samvete … hm … hyra bil, scooter … Men vulkaner och stränder har jag sett mer av på Nya Zeeland och det känns inte som jag måste ser mer, fast mindre, av samma sak. Och så mycket mer finns ju inte på ön, som väl framgått. Ta bussen in till stan och gå på Mc Donalds … nej, visst ja. 

Så jag fortsätter väl mitt lättjefulla liv några dagar till. Fast lite energi poppar allt upp och om inte annat kan man ju tänka på och planera för allt som man kan göra när jag väl är tillbaka i Sverige. Jag har till och med börjat på några små att-göra-listor … usch? Eller så är det precis så det ska va? Jag läser hur mina vänner klagar på facebook över snö och kyla. Jag kan inte tänka mig något bättre att komma tillbaka till än högt stående marssol, ett skidspår eller en husvägg i söder. (eller var det norr solen står i … ?). Jag fortsätter väl att titta på ödlorna och lyssna på tupphelvetena. Fast i morse somnade jag om till kvart i nio … HA, tupparna utägda!

(det här var egentligen tisdagens inlägg, men mina surt inhandlade 50Mb hade plötsligt tagit slut, några automatiska uppdateringar som har slunkit med förmodligen, så jag var tvungen att på morgonen göra en runda in till stan igen för att bunka meg)